Försommar

gräset nyklippt
doften
solen framme
värmen
barnen leker
skratten
kaffepaus ute
försommar

äntligen

Hinner inte med igen

Nu går tiden så där fort igen. Så är det alltid på våren. Hinner inte med. Plötsligt byts vantar mot solglasögon; kängor mot gympaskor; fleecetröja mot vårjackan.

I synnerhet hinner jag dåligt med i det där som måste göras. Betala räkningar, ansa fruktträd och sånt.

Men vafan, det är vår nu. Äntligen vaknar det här året.

Sommartid i vintertid bittida och sent

Ursäkta om jag tjatar. Men sommartid nu? Det ligger för-i-helvete snö på marken! Inte kan vi ha sommartid mitt i vintern.

Sommartiden är en lustig historia. Tydligen är den till för att folk vill kunna utnyttja de ljusa kvällarna. Då tycker de att alla ska gå upp en timme tidigare för att de ska kunna vara uppe en timme senare. Eller hur blir det nu, för att de ska kunna gå och lägga sig en timme tidigare utan att behöva ursäkta sig. Dumma morgonpigga människor.

Jag är inte byggd för sommartid. Jag är byggd för vintertid. Alltså att lägga till en timmes sovtid på morgonen oktober-april. Dessutom är jag för att minska ner arbetstiden med en timme om dagen under oktober-mars. För det är då vi verkligen behöver det extra ljuset. Inte ska vi behöva sitta inomhus de få ljusa timmarna när det är som mörkast här i vårt kalla land?

Men nej - det är De Morgonpigga som bestämmer. Morgonpigghet är en dygd. Hur blev det så?

Gott, nytt

Ny dag.
Ny månad.
Nytt år.


Gott år?

Hoppas det.

...så är det den där dagen på året igen...

GOD JUL

önskar Meta

bilden på vit blåklocka är såklart (c) Meta 2007

Vi går mot mörkare tider

Det är inte sommar längre.

Äntligen är det dags för svarta polotröjor.

Vår i år igen och påskägg

Snön är borta nu. Det är april 2007. Påsken är här. Våren är här. Det är nu allt ska ske. Igen.

Barnen får lära sig i skolan att påsk, ja det firas för att Jesus dog och levde igen. (Jesus, med betoning på e.) Jag ryser. Jesus firade också påsk. Eller vår, den årliga förändringstid när allting börjar om på nytt, är färskt och fräscht och sprött. Igen. Precis som förra året.

Mat att äta (efter fastan för de ortodoxa) är vårprimörer för dem som har råd eller bor söderut och odlar själva. Ägg såklart, ägg som är upprinnelsen till nytt liv. Lax är festmat, passar fint på långfredagen då fisk äts, efter fastan, milt för magen. Och godis. Godis, godis, godis, i påskägg och i små påskhäxors korgar och magar.

Jag tror jag förstår varför fastetiden inföll/infaller i februari-mars. Förr var det ont om färsk mat och förråden började sina framåt senvintern. Att då fasta, inte äta något, var förmodligen nödvändigt för många. När grödorna började spira och dagsljuset här uppe i norr äntligen blev mer än en svag strimma mellan täta moln, när islossningen tog fart, när fåglarna lät sina sånger ljuda igen - var det tid att fira Livets återkomst. Sen passade det förstås ovanligt bra att lägga lite religion på det hela. Som vanligt.

Nej, jag bekänner mig inte till någon monoteistisk (vilket missvisande ord förresten) religion.

Men vill ändå önska eventuella läsare av min blogg

Glad Påsk
och
God Vår

Det lackar mot jul

Jag har inte orkat skriva på ett tag, eller inte haft tid, eller kanske inte haft något att skriva om? Kan vara en kombination av allt. Jo. Det är en kombination av allt. Jag har haft (och har fortfarande) väldigt mycket att göra både på jobbet och privat. Det lackar mot jul. Så här blir det varje år. När julen närmar sig är det så mycket som borde ha gjorts klart. Samma fenomen som när semestern är slut. Jag gör en slags uppföljning, utvärdering, av vad jag hade tänkt mig att göra och vad som blev av. Nåja, på jobbet ska det göras en uppföljning såklart, men även i mitt privatliv gör jag ett slags uppföljning av vad jag ville göra, måste göra och vad som blev gjort.

Tråkigt nog blir det mycket småhack och halvdant och påbörjat här och var. Har jag egentligen avslutat någonting alls, någonsin?
- - - - - - - - -
Det här skrev jag den 10 december, Nobeldagen, 2006.

Texten blev aldrig avslutad. Den postas i dag, 22 dedcember 2006.

Yrvaken, dags att sova

Det hände något. Vad hände? Det gick så fort. Innan den knappt hunnit börja, har den försvunnit och är nu borta och förbi. Sommaren gör bokslut.

Jag inser att det är för sent, vilosäsongen är över och nu måste vintern förberedas.

Samtidigt är jag så trött. Det är mörkt på kvällen. Allt är som vanligt. Men det är en ny höst. Nygamla löv kommer att ändra färg och ramla av, blåsa vått på regnig asfalt, halkskapare.

Är det dags att sluta höstdeppa och i stället ta nya tag? Det kanske inte är på våren allt växer och spirar och kommer igång, utan på hösten som det verkligen händer saker?

Minns i september

I mitten av september är vardagen här igen. Skolorna har det ordinarie schemat i veckorna, inskolningar och insparkar är färdiga.

I mitten av september kryper temperaturen neråt under natten och sakta uppåt under dagen. Luften är ofta klar, glasklar, i eftermiddagsljuset. Himlen är en oändlig rymd och det syns, såna här dagar som i dag.

I mitten av september darrar sommarens sista rosor i isande vindar.

I mitten av september 2006 har vi gått till valurnorna. Jag hoppas verkligen att så många som möjligt gick och röstade. Höger, vänster, mitten, varken-eller spelar ingen roll, bara att så många som möjligt gått och röstat på ett parti som inte har "Sverige" eller "National" i namnet. För det är enda sättet att hindra odemokratiska rörelser att ta mandat i våra fullmäktige.

Kanske förändras Sverige i natt. Kanske blir det en regering, vars stabilitet vilar på att fyra partier ska kunna komma överens. Kanske ändras inte ett dugg. Det vet vi i morgon. Men låt oss hoppas att människor går och gör sin röst hörd, låt oss hoppas att valdeltagandet blir stort. Det handlar om i vilken riktning Sverige ska gå de närmaste fyra åren.

Sladdar och pinnar

Jag gillar trädgårdsredskap. Men jag har vissa krav på dem om jag ska använda dem. Först och främst ska de inte vara bensindrivna. Helst ska de vara sladdlösa - men det är inget krav, numer.

Batteridrivna trädgårdsredskap är bra eftersom det inte hänger en sladd efter dem, en sladd som lätt trasslar in sig eller som i värsta fall blir kapad under körning med verktyget. De batteridrivna har två stora nackdelar. Den tyngsta (höhöhö) är vikten. Ett batteri väger mer än ett uttag för en elsladd. Den andra nackdelen är att en uppladdning har en tendens att räcka preciiiiiis tills det är en halvmeter kvar! Då tröttnar jag, garanterat, och tar till gamla handverktyg så ryggskottet går upp igen och jag blir tvungen att gå till vårdcentralen för att få träffa en läkare för att få mer Voltaren för att jag har ryggskott.

Så de flesta trädgårdsredskap jag använder är antingen sladdförsedda eller klassiska handverktyg.

Min personliga favorit är kompostkvarnen. Jag kör pinnar i den. Långa pinnar, korta pinnar, tunna pinnar, tjocka pinnar - alla pinnar jag hittar i trädgården mals ner tills det bara är flis kvar. Det är så mycket lättare att frakta bort fliset än pinnarna. Men det är tungt, för det blir så mycket, för jag tycker så mycket om att köra kompostkvarnen med varenda liten pinne jag hittar!

Så det blir väl att ta sig ner till vårdcentralen för att få mer Voltaren innan den här semestern är slut.

Igen.

Vår, bästa tiden är nu!

Alltså det här är så fantastiskt att jag bara njuter hela tiden. Vilken explosion!

Plötsligt försvann det sista av snödrivorna och kylan. Jag hann inte ens få undan snöskyffeln innan häggens blad slog ut. Om det fortsätter i den här takten, kommer äppelträdet blomma på onsdag och syrenen på fredag.

Den här årliga förändringen är den bästa på hela året. När vintern byts mot sommar och det växer så det knakar, när det gråa dammet och de torra fjolårsståndarna byts mot illande ljusgröna späda skott, då mår jag bra. Då finns hopp om livet och hopp om framtiden och löften om en sommar som snart snart är här.

Visst, det kommer "bakslag", men låt oss njuta av förändringen så länge! Ut, köp en glass, sitt på en bänk i en park, lyssna på småfåglarnas ivriga kvitter! Lev!

nu så, nu, alldeles snart

Nu är det alldeles snart dags, det porlar och kvittrar och droppar överallt. Fortfarande är det grus kvar på trottoaren, snön finns ännu kvar här och var i drivor och på skuggiga ställen och i skogen såklart, men ljuset är tillbaka! Värmen kommer. Solen finns där bakom molnen, det såg jag i dag minsann.

Snart snart snart är det dags för årets bästa förändring.

Från vinter till sommar - det är den tid vi kallar vår.

En trädgårdsägares accesoarer

Har för första gången i mitt liv varit på mässan Nordiska Trädgårdar. Det var en intressant upplevelse. Naturligtvis var det massor av människor där, och massor av växter. Och massor av utställare. Där fanns allt från köttätande växter till thailändska orkidéer och holländska lökar. De större fröfirmorna var såklart också representerade, liksom de företag som säljer oumbärliga trädgårdstillbehör som sekatörer, åkgräsklippare, vedklyvar och soppåsehållare samt olika sorters grillar, utomhusbad och vedeldade bastuhus.

Och så fanns det ett antal försäljare av trädgårdsprydnader. Det var betongdjur, fågelbad, fiskmåsar, fjärilar, änglar och älvor, troll och tomtar, gjutjärnsspiror och keramiktoppar, ja i princip allt du inte visste att din trädgård saknar.

En hel del saker var inte direkt trädgårdsrelaterade, men ansågs tydligen höra dit. Gammeldags skyltar till exempel. De var jättesnygga, lackad plåt såklart, med hundraårigt typsnitt och utförande. Jag undrar om det inte är Astrid Lindgren-drömmen som lever, en sorts romantisk föreställning om "tillbaka till naturen" och "det var bättre förr".

Tillåt mig tvivla.

...men NÄR?!

NÄR?! När tänker det bli vår egentligen?

Det är den tjugotredje mars i dag. Snön ligger fortfarande djup på gräsmattan här ute. Inga snödroppar tittar fram, för det finns inga luckor i snön att titta fram i.

Men det har varit vårdagjämning. Så det är ljust nu, både på morgonen när jag hämtar in tidningen och på eftermiddagen när jag går från jobbet.

På söndag ska vi ställa om klockan till sommartid som de flesta andra i EU.

Men vintern verkar inte vilja ta slut. Våren vägrar visa sig. Sommaren verkar vara en ouppnåelig fantasi, en saga.

Jag vill ha förändring. Nu.