Här är en utmärkt
krönika av Anna Laestadius Larsson. Den visar på hur kvinnor fortsätter att förtryckas och diskrimineras, trots att vi juridiskt sett har samma rättigheter i Sverige. Nä, jag tycker inte heller synd om killarna. I 40 år har tjejer fått lära sig att "Kvinnor Kan", att se till att utbilda sig för att få "kompetens" (synd att kompetensen sitter mellan benen, det var det ingen som sa), att stå upp för sig själva (för ingen annan gör det), att höja sina röster för att höras (för alltför många försöker tysta dem).
Så när tjejernas slit i skolan äntligen börjar visa sig, då hojtar Den Nya Vågens Feminister (ja, eller antifeminister då) om att Det Är Synd Om Män. Och killar. Kolla bara. Och så raddas argumenten upp:
- Värnplikt är bara obligatorisk för män (*host host*, ooops den är inte obligatorisk längre, och när den var det, byggde den på att bara såna som är kukutrustade ansågs kompetenta nog att försvara landet ända fram till 1980; ja faktiskt!)
- Tjejer har lägre ålder för inträde på många krogar (*host host*, sedan början av 2000-talet är det förbjudet enligt lag och ett EU-direktiv att könsdiskriminera, därför betalar långhåriga mer hos frisören nu, förut var det kvinnor)
- Kvinnor tilldöms vårdnaden av barn i 80% av fallen (*host host*, kvinnor tar ut 80 % av föräldrapenningen, go figure)
- Killar får sämre betyg i skolan (*host host*, tjejer jobbar väldigt hårt i skolan, det ingår i rollen som Duktig Flicka Som Vill Ta Sig Fram; ska det inte löna sig att plugga nu heller?)
Och sen... ja, sen tar liksom argumenten slut. Go figure.
