Bra analys på
Rabiatfeminism: Den gamle och makten om kd:s "toppkandidat", en ung kvinna, som liksom köpt hela kitet från kd.
Hon är förvånad över att gamle gubben Alf Svensson fick så många kryss att han kom in på deras enda mandat. Rabiatfeminism:
"Eller så är hon bara en enskild kvinna som råkat befinna sig på fel plats när en enskild man råkade få fler röster av enskilda väljare."
Jo, så är det nog. För Kvinnor Kan. Och det är bara enskilda kvinnor i enskilda fall som liksom råkar ut för vissa saker. Strukturellt kan det väl inte vara?
Alltså jag har så svårt att köpa tanken att alla enskilda kvinnor och alla enskilda fall, bara skulle vara slump. Vore det ren slump, vore alla människor lika mycket värda utifrån kön sett, skulle det inte se ut som det gör här i världen. Eller i Sverige. Eller kd.
Någonstans läste jag att kvinnorna minsann var vinnarna i EU-valet, för det var (nu minns jag inte exakta siffran) 10 kvinnor bland de 18 som fått flest kryss. OK... 10 av 18 är liksom inte så mycket mer än hälften, normalt sett anses en fördelning 60/40 - 40/60 vara i princip jämställt. Speciellt om det är ett litet urval. Vilket det ju är här.
Kanske är det den gamla trista erfarenheten från skolvärlden som spökar? När tjejerna tar upp ungefär en tredjedel eller fjärdedel av talutrymmet i klassrummet, ansåg både lärare och elever att tjejer och killar hade lika stort talutrymme. När tjejerna tog upp 50%, ansågs de dominera.
Hjälp.
Det är såna här saker som gör att jag har så svårt att förstå såna som kallar sig feminister men som samtidigt vägrar se strukturerna. Ser de inte? Vill de inte se? Stämmer de så dåligt med deras övriga livsåskådning - ja, då kanske de borde ta sig en funderare på vad som är viktigast. Individuella, enskilda fall eller feminism.
Jag har skrivit en hel del på ämnet:
Gamla hundar kan också sitta: Ser du inte Matrix för alla träd?Gamla hundar kan också sitta: Hur många svalor var det nu igen?Gamla hundar kan också sitta: Hur många svalor behövs, då?