Diskussionsdödare

För den som vill, är det lätt att avväpna och till sist döda feministisk diskussion med hjälp av några enkla fulknep. Här är LISTAN, steg för steg, hur du kan göra för att förenkla livet under förespegling att du är feminist.

(Den här listan går såklart att använda för den som vill se igenom fulknepen också, för att förebygga att feministisk diskussion helt dör. Det är därför jag lägger upp den här.)

1. Ta fördomarna om feminister på fullt allvar, alltså att feminister är manshatare, sexhatare, fula och konspiratoriska. Förutom du förstås - du ska ju ge feminismen "ett annat perspektiv".

2. Förutsätt att alla andra feminister är marginal-feminister. Kalla dem därför "radikalfeminister" i form av ett skällsord. "Tokfeminister" fungerar lika bra. På det sättet slipper du stå till svars för lite mer obekväma sanningar. (För den som vill veta vad radikalfeminism verkligen är, rekommenderas en titt på wikipedia eller hos tjejjouren i Falun.)

3. Ge dig nu in i diskussioner med de grundläggande utgångspunkterna i minnet. Använd följande argumentationsteknik, oavsett vad diskussionen från början handlade om:
a) - påpeka att du minsann aldrig upplevt det/sett det/gör så/tänker så/etc. och att alla andra därför har fel
b) - leta efter passager i andras diskussion som du kan misstolka, ju värre desto bättre för dig, eftersom du tar ut just den passagen och med en lång och invecklad harang bevisar att det du misstolkat är helt uppåt väggarna (och varför skulle det inte vara det - du har ju totalt misstolkat det)
c) - varje gång någon försöker problematisera mansrollen/porr/prostitution, ska du genast kontra med att kalla den/dem manshatare/sexhatare/ha förmyndarmentalitet
d) - kör stenhårt med "guilt by association", genom att smutskasta kända feminister med kvällstidningsargumentation
e) - låtsas som du inte förstår någonting, när feminister ställer dig till svars för att utarma debatten eller diskussionen - du har ju bara "infört ett nytt perspektiv" och "gett en annan bild" för "helheten"
f) - anklaga "femininsmen" för att inte inkludera män på ett tillräckligt aptitligt sätt, alltså att sluta vara så manshatande och anklagande mot män (se punkt 1)
g) - se aldrig, aldrig dig själv från ett utifrån-perspektiv utan förutsätt att eftersom du valt att klassificera dig som feminist, lever du helt perfekt och är helt fri från fördomar och gamla sunkiga könsrollsmönster (det är bara De Andra som är såna, ju)
h) - påpeka alltid andras fel, fördomar och gamla sunkiga könsrollsmönster
i) - gör dig dum, så slipper du förstå vad andra menar, egentligen.

4. Upprepa punkt 3 så ofta du kan och gör det helst i väldigt långa och högtravande utläggningar så folk tröttnar. De kommer då att sluta debattera och diskutera med dig. Förmodligen för att de finner det meningslöst, men du har ju nått ditt mål - att döda diskussionen.

För den som vill ta det hela ett steg längre, går det bra att sluta infiltrera feminismen och i stället kalla sig antifeminist. Innebörden sägs vara "jämställdhet - inte feminism", men ingen har till dags dato kunnat förklara vad antifeministerna vill, egentligen. Förutom att behålla status quo i könsrollssamhället, förstås. Och det är säkert jättebekvämt för den som är priviligerad där. Men den enda innebörden är förstås att vara emot feminism. Anti feminism. Och jag ser faktiskt ingen som helst skillnad på en "wannabe"-feminist som tillämpar listans punkter och en antifeminist.

Nä, jag anser inte att jag är antifeminist.

Snarare radikalfeminist. I ordets sanna bemärkelse.