Hur många svalor behövs, då?

Det är så lätt att låta bli att se de där patriarkala strukturerna. Alltför enkelt att skylla på "men det är ju bara i det här fallet, det här speciella". Jaha. Ja, det kanske inte var fråga om diskriminering i just det där fallet då. Eller så var det precis det som det var - men ingen ville se det eftersom de där strukturerna, normerna, rollspelandet, är så djupt inrotat i vårt sociala beteende och tänkande, att vi helt enkelt inte ser det.

Ett klassiskt exempel är reklam för vad det nu kan vara, som pryds med en bild av en kvinna eller där en kvinna agerar. Hon är ung, "snygg", smal och "fräsch". Det hon gör, gör hon med ett leende i de flesta fall. Vem hon är, är inte viktigt - huvudsaken är att hon ser ung, snygg, smal och fräsch ut på bilden. Personer (antifeminister och andra) brukar genast slå ifrån sig, när det här påpekas, att
1. det just på den här bilden/i den här reklamfilmen är motiverat med en kvinna som är ung, snygg, smal och fräsch för det riktar sig till kvinnor
2. det just på den här bilden/i den här reklamfilmen är motiverat med en kvinna som är ung, snygg smal och fräsch för det riktar sig till män
3. det finns ju faktiskt bilder på halvnakna karlar också, titta bara på den där Calvin Kleinreklamen med Fredrik Ljungberg

Dessa personer vill inte se att det finns en enorm skillnad på en numera rätt gammal reklamkampanj med en känd svensk fotbollsspelare och var och varannan reklamkampanj för vad det nu kan vara, med fullständigt okända kvinnor.

Till de personerna vill jag säga: tänk omvänt, för en gångs skull. Gör ett exeperiment. Tänk dig - i stället för Fredrik Ljungberg - Hanna Ljungberg, i en unik kampanj för TwilFits boxershorts. Tänk dig att de bilderna är ett ovanligt inslag på reklamplats. Tänk dig att det normala är att se leende, unga, muskulösa, fräscha män i var och varannan reklamkampanj - och vi känner dem inte till namnet, alls, de är så många och så vanligt förekommande. Se strukturerna, se mönstret, se att det inte är en enstaka händelse och inte något som är motiverat alls, att ha anonyma män i reklam för vad det nu kan vara.

Och vänd nu tillbaka. Se strukturerna. Se att ett enstaka fall kan vara en del av ett mönster. Se att det inte behövs en miljard svalor för att det ska vara sommar. Se att en enda svala kan vara ett tecken på det. Är det så fruktansvärt svårt att göra? Är det så radikalt att säga det?

Kalla mig gärna radikalfeminist. Men bara i ordets rätta bemärkelse.