Äntligen - Melodifestivalen!

I kväll är det dags!

I kväll visar SVT Melodifestivalen, ni vet, den där kvällen som dyker upp som ett tidigt vårtecken en gång om året. Svenska folket bänkar sig framför TV:n, chips- och läskförsäljningen ökar dramatiskt, tidningarnas modeskribenter står redo för att kritisera scenutstyrseln och alla undrar vilken fel låt som kommer vinna.

Inte? Joooo, kom igen nu, visst är det i kväll som den riktiga Melodifestivalen sänds. De där deltävlingarna de börjat med är bara utfyllnad. Själva festivalkänslan, den unika en-gång-blott-om-året-så-känslan, frossandet i lättillgänglig dussinmusik, paljetter, glitter, glamour, chips och coca-cola, den finns där bara när det verkligen gäller vem som får åka. (Till Aten den här gången väl?)

Trots att SVT (eller skivbolagen?) försöker mjölka ur så mycket som möjligt ur sina sponsorer och sin succé, genom att slänga fram låtar som redan på inskickningsstaidet aldrig skulle haft en chans i Eurovision Song Contest, och göra "deltävlingar" av det, så är det ändå i kväll det avgörs. Vem vinner och får tävla för Sverige? Vem har konstigaste scenkläderna? Vem är nervösast? Vem har bästa låten men hopplösaste framträdandet?

Så här med deltävlingsfacit i hand, är det väl ändå rätt givet att deltävlingarna är meningslösa så länge svenska folket får avgöra vilka som går vidare genom telefonröstning. Det är inte låtarna folk röstar på, det är artisterna.

Nä, det här är förändringar jag inte tycker om. Jag tycker att Melodifestivalen ska vara en gång om året, där Sveriges bidrag väljs ut och en gång om året, någonstans i Europa. Inte nittifjörton gånger - man hinner ju tröttna innan det ens är dags för semlor! Och väljer man att ändå ha deltävlingar så ska inte svenska folket rösta fram finalisterna. "Folkets röst" kan läggas som en av juryrösterna, i finalen.