Sladdar i gräset

Jag har gett upp det sladdlösa i trädgården. Batteriet hade för lite kapacitet. Nu står en fin eldriven gräsklippare i redskapsboden. Den har uppsamlare också. Jag tror det är mitt bästa köp någonsin. Förutom kompostkvarnen förstås, som fortfarande är min favoritmaskin. Men det är inte så mycket som skiljer dem åt i användarglädje!

Ett annat bra köp är en eldriven slipmaskin. Den underlättar borttagandet av färg, nu när jag målar fönsterkarmar igen. Hann ju inte klart förra gången. Det blev så regnigt och jag var så trött i kroppen efter att ha skrapat och slipat bort färgen för hand. Tyvärr är de snygga embryona till muskler jag fick då borta. *snyft* I år får jag inga nya heller, men jag får å andra sidan mer energi och mer tid över. Jag tycker det är värt det, trots att den går på el och att elen inte är helt miljövänlig.

För någonstans måste det finnas någon slags balans mellan ens egen tid och världens tid. Jag vet att världens tid blir bättre om vi alla hjälps åt och är miljövänliga. Och jag drar mitt strå till stacken så ofta jag kan - åker kollektivt, cyklar, promenerar och vägrar släppa en enda bensindriven pryl innanför garageuppfarten. Jag kommer inte ändra mig. Inte förrän det förmodligen kommer krylla av tonåringar och moppar här i huset. Men tills dess - bara elsladdar i gräset!