En av mina feministiska favoritböcker alla kategorier, är Egalias döttrar. Varje gång jag blir tveksam på om det är strukturella normer, könsmaktsnormer, strukturer - som är aktiva eller bara några eller något enskilt fall (hur många enskilda fall är en norm, har skrivit om det tidigare), så tar jag till Egaliatrixet. Vänder på det, för Egalia är en värld där kvinnorna är norm, där kvinnorna är viktigast och där männen är Något Annat dvs. lite, lite sämre. I stort sett "tvärsom" som vi är vana vid. Kvinnor är handlingskraftiga, män stannar hemma, pyntar sig och är underdåniga.
Man eller kvinna spelar faktiskt roll. Och vi spelar roller. Ta det där med prostitution och porr igen. (Ett favoritämne hos både feminister och feministhatare, haha.) Gör Egalia av det. Lägg till hur vi förväntas agera i parnings"leken", vi kvinniskor.
I Egalia står männen vid bardisken, uppiffade, tajta små (obekväma) tyg runt benen, pushup-pehå, blickar blygt ner i drinken och väntar på att bli uppbjudna eller tilltalade. En man som tar initiativ är helt klart suspekt - kanske prostituerad. Hur som helst inte en Riktig Man. Kvinnorna i lediga kläder, med grogg i handen, behöver inte bekymra sig särskilt mycket om läppstift, klädsel, frisyr och sånt. Nä, såna kvinnor är inga riktiga kvinnor, de är mer män som gillar andra kvinnor. De har egna klubbar där de kan möta likasinnade. ("Det lär finnas män som gillar män också, men det vet dam ju; alla män är lite sisådär; dam har väl sett en och annan porrfilm? Vilken dröm egentligen, ta hem ett par såna killar och ge dem ett redigt knull så de blir botade, haha.")
På Internet finns det många, många sidor med "sexiga" halvt avklädda män i underdåniga positioner; deras små fasta rumpor putar ut där de står på knä, de plutar med läpparna och de har både hårförlängning och permanent i sina skägg. (De flesta putrumporna är såklart inte äkta, de är tillfixade på kirurgisk väg.) Kvinnorna ringer ett nr eller betalar med kreditkortet för att se live-uppvisningar hemma vid skärmen. Eller så köper de en ung mans kropp för någon timme. Beroende på priset blir det handen, munnen eller kuken. Han fejkar såklart, spelar att hans kropps köpare är svaret på hans drömmar, kunden har ju betalat för det.
Tyvärr finns det rabiata, pryda män som moraliserar över sånt som prostitution. Det är väl självklart männens rätt att göra vad de vill med sina kroppar?! Mansfrigörelsen och allt. (Fast den börjar ju gå för långt.) Dom klagar, dom där pryda blåstrumporna, och tycker prostitutionen påverkar manssynen - kvinnornas manssyn. Löjligt. Kvinnor bara älskar ju män, sätter dem på piedestal. I alla fall om de är tillräckligt snygga och fogligt manliga. Inte beslutsamt kvinnliga.
* * *
Är det nu någon som inte fattar poängen, rekommenderar jag läsning av Egalias döttrar, skriven för 30 år sen av Gerd Brantenberg. Den finns på Bokus.
Åtta veckor går snabbt
4 år sedan
2 kommentarer:
Bra tråd!
Ja att vända på kön sådär för att visa på hur kvinnan underordnas i samhället och hur kvinnan hela tiden ses som "det andra" är ett sätt att få andra att förstå.
Som exempelvis när en läser artiklar i tidningar, och en påpekar hur sexistisk en artikeln är så fungerar detta.
Just för att dom som inte fattar att det är sexism börjar ju inte fören då tänka efter.
Detta sätt och andra är ju något en använder i diskussioner i vardagen också, så det funkar ju på många sätt.
I exempelvis diskussioner kring objektifiering och objekt/subjekt så som i filmer och reklam så brukar detta funkar också för många tar det för givet hur en person framställs. Men vänder en på könen så börjar fler av dom som en argumenterar emot fundera på varför det framställs så väldigt olika mellan könen.
Samt såklart i så många andra debatter som exempelvis porr som du tar upp.
Det är så lätt att fastna i det gamla vanliga tänket. Reaktionen på en liten pojke som springer runt och skriker argt för att hans boll är borta, blir en annan och mer accepterande om om hans syster skulle göra precis samma sak.
Ibland, i en del situationer, stannar jag upp och tänker "skulle jag reagera så här om han/hon var av annat kön" - och alltför ofta blir mitt svar "ja". Men det är först när jag kan se mig själv reagera olika, som jag kan göra något åt det.
Skicka en kommentar